skinkstek2

Grisen – tradition och hetaste trenden

Går vi tillbaka i historien finns inte matsvinn som begrepp. Då var det en självklarhet att ta tillvara på hela djuret. Under knapra förhållanden var det viktigt att få ut så mycket mat som möjligt av de djuren man slaktade. Men inte bara mat, utan även andra produkter.

Genom drygt två årtusenden har husgrisen varit en kombination av husdjur, avfallshanterare och slaktdjur. Grisen har varit oss människor till stor nytta . I bondesamhället togs allt tillvara- från tryne till knorr. Många rätter med fläsk tillhör den äldre husmanskosten så som stekt fläsk med raggmunk, bruna bönor, löksås, palt, paltbröd eller blodpalt. Fläsket bakades in i  kroppkakor och man gjorde blodpudding av blodet. Man kokade grishuvud och grisfötter. Av kind och inälvor gjordes korv. Lägg, bog, sidfläsk och skinka saltades ofta in. Tarmarna blev fjälster, det vill säga korvskinn. Talgen kokades till ister eller flott. Det förekom även stora lokala variationer och varje region hade sina egna specialiteter.

Grisen var (och är fortfarande) ett riktigt nyttodjur. Utöver mat kunde till exempel skinnet förvandlas till kläder och skor, grisens ben kunde användas för verktyg och vapen och grisens borst blev till hår- och klädborstar.

Vi vet precis när den först kåldolmen introducerades i Sverige av Karl XII, men vi har mycket svårare att datera uppkomsten av exempelvis fläsk med löksås. Detta beror på att många av de rätter som tillhör den äldre husmanskosten aldrig tecknades ner. Från vikingatiden och ända fram till Sveriges industrialisering på 1800-talet utvecklades den äldre husmanskost och rätterna är svår att datera.

Den husmanskost som vi idag känner är en blandning av den äldre husmanskosten och mer nytillkomna rätter. Grytor och stekar av nöt och kalv är exempel på mer sentida rätter som först åtnjöts av adel och borgare men som småningom blivit husmanskost.

Mycket av vårt matarv bygger på griskött och grisen har idag sin givna plats både på julbordet, söndagsmiddagen och på grillen. Och sällan har det varit trendigare att servera svenskt griskött. Såväl kvarterskrogar som de finaste stjärnkrogarna har allt oftare svensk gris på menyerna. Vi ska vara stolta över vårt matarv i Sverige. Det är vår uppgift att förvalta det svenska jordbruket och laga god mat på våra svenska råvaror. Ju mer av djuret som går till mat samt ju bättre både producenter och konsumenter blir på att minska sitt matsvinn desto bättre är det för planeten. Så varför inte inspireras av historien, ät anatomiskt (och laga något gott av dina rester)!

Källa: Jens Linder

http://www.dn.se/kultur-noje/sa-blev-den-folkliga-grisen-trendig/

http://www.svensktkott.se/aktuellt/nyheter/grisens-historia/

Kommentera