Möt Andreas Lidén och se hans vardag för en mer klimatsmart djuruppfödning

I Sverige sysselsätter den svenska nötköttsproduktionen över 10.000 personer varav hälften arbetar i förädlingsindustrin och resten på någon av våra många gårdar. Det svenska nötköttet har 25 procent lägre klimatpåverkan än snittet i EU, vilket beror på våra friska djur, men också på det sätt de svenska korna föds upp. Besök Andreas Lidén som bland annat föder upp kalvar på naturbete och få kort inblick i hans arbete för en svensk klimatsmart uppfödning.

Vallproduktion som består i huvudsak gräs och klöver binder kol till marken när det växer och är en viktig del i växtföljden. Vall hjälper också till att minska behovet av kemikalier. God planering av växtföljden, genom att variera olika grödor på åkrarna år för år, ger bättre skördar. Genom att återföra näring till jorden via djurens gödsel bevaras bördigheten i marken. Ett viktigt näringsämne att återföra till jorden är fosfor, som är nödvändigt för att grödor ska kunna växa på den svenska åkrarna.

Hos mig går korna på grönbete så länge vädret tillåter. När det blir kallare får de istället egenodlad vall och spannmål som kombineras med drank som är en proteinrik restprodukt från sprittillverkning. När djuren får näringsriktigt foder blir de också friskare. Friska djur utan antibiotika har bättre foderomvandling, de släpper ut mindre metan när de smälter maten och växer bättre. Faktorer som tillsammans ger mer klimatsmarta djur, berättar Andreas Lidén, nötköttsproducent utanför Vara.
För att djuren ska kunna äta näringsriktigt och med så minimalt fodersvinn som möjligt, görs regelbundna noggranna fodertester. Efter varje skörd analyseras djurens foder noga. Utifrån vilken ålder djuren har och vilken ras det är, kompletteras fodret för att få den bästa, mest hälsosamma och klimatsmarta kosten till djuren.

Se filmen; En klimatsmart ko – följ med till nötdjursproducent Andreas Lidén utanför Vara.

Kommentera