Ulf soneson redigerad

En hållbar framtid för det svenska köttet: Minskad konsumtion och ökad produktion?

Vi fortsätter att diskutera en hållbar framtid för det svenska köttet. Denna gång har vi med oss Ulf Sonesson. Ulf är forskare med fokus på miljösmarta produkter för hållbar konsumtion. Han arbetar idag på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB och har lång erfarenhet av forskning på en hållbar livsmedelskedja.

”Min utgångspunkt är att en helt vegansk kost inte försörjer mer människor än en sansad allätarkost. Med sansad menas att vi måste utnyttja resurserna klokt och inte heller orsaka för mycket klimatpåverkan. Världen idag är orättvis, men i en hypotetisk framtid där resurser och rättvisor är jämnt fördelade globalt så ryms inte vårt konsumtionsmönster. Detta måste vara utgångspunkten.

För att uppnå en hållbar produktion och konsumtion behöver vi genomföra förändringar på alla plan. Det innebär för matens del att varje produkt vi äter måste bli bättre ur miljö­synpunkt, men även att vi måste förändra våra matvanor.

Köttproduktionens utmaning handlar om att hitta balanspunkten där det är smart för både planeten och människan att producera kött. Det handlar bland annat om att skapa hållbara produktionssystem. Vi måste utnyttja idisslare så att de får göra det de är bra på, nämligen att äta gräs. Nötkreatur är effektiva foderomvandlare. En hållbar produktion ska inte bygga på utfordring i form av soja och spannmål, mat som vi människor skulle kunna äta. En hållbar produktion förutsätter att djuren får gå ute och beta och att vi på vintern utfordrar dem med grovfoder, det vill säga vall.

Om vi använder betesmarker som inte är lämpliga att odla andra grödor på tar vi inte några resurser som kan utnyttjas på annat bättre sätt i anspråk. I Sverige och Norden har vi gott om sådan mark. Rest- och biprodukter kan också användas till foder vid animalieproduktion. Detta ökar effektiviteten i systemen då djuren kan äta sådant som annars hade gått till biogas eller likande.

Det finns också stora agronomiska fördelar av att ha vallodling på åkermark. Det binder kol i marken vilket minskar klimatbelastningen och ökar markens bördighet och bidrar till ekosystemtjänster. Även om det går att odla andra grödor så finnas det faktiskt fördelar med att odla vall ibland för att få ett bättre produktionssystem i marken. Teoretiskt sätt så bör djuren bara utnyttja mark som vi inte kan använda på annat sätt, som naturbetesmarker. Men i praktiken ser det inte riktigt så ut, bl.a. så krävs utfodring på vintern.

Den svenska köttkonsumtionen bör av flera skäl minska. Frågan är om vår produktion behöver göra detsamma. I Sverige har vi mycket goda förutsättningar för att producera kött. Vårt klimat ger oss mycket nederbörd och vi har gott om betesmarker och möjlighet att producera högkvalitativt grovfoder. Sverige har även en mycket god djuromsorg och låg smittrisk för våra djur. Produktionsmässigt finns det en hållbarhetslogik i att man producerar nötkött där förutsättningarna för denna produktion är bra och kräver minst resurser. Klimatpåverkan från nötkött som är producerat i norra Europa är betydligt lägre än extensiv nötköttsproduktion i exempelvis Sydamerika eller Asien.

En minskad köttkonsumtion – oavsett anledning – behöver alltså inte innebära att den svenska produktionen av nötkött behöver minska. Tvärtom, för varje kilo nötkött som produceras i Sverige i stället för någon annanstans vinner både miljö och djuren. Vi skulle då kunna bedriva handel och importera växtprodukter och exportera köttprodukter. Att alla länder skulle gå mot självförsörjning av alla grödor och livsmedel är svårt att se i och med globaliseringen. Det är sannolikt inte mest miljömässigt heller.”

Foto: Dick Gillberg

Kommentera