kor

Betande nötkreatur är viktiga för Sverige!

Våra nötkreatur är bra till mycket. Utöver mjölk, kött och skinn ger nötkreaturen oss en lång rad andra nyttigheter som lätt glöms bort. Exempelvis binder det gräs som nötkreaturen betar kol. De betande djuren bidrar även till öppna kulturlandskap och bevarandet av biologisk mångfald.

I Sverige finns ett krav på utevistelse för idisslare under sommarhalvåret. Vissa djur kan dock bedömas som farliga, såsom argsinta tjurar, och får då hållas inne under sommaren. Det innebär att 85 procent av alla svenska nötkreatur betar ute under sommaren.

Att djuren betar ute i Sverige är viktigt. Naturvårdsverket har nyligen fastställt att det behövs fler betande djur för att klara riksdagens miljömål. Våra betande djur bidrar nämligen till att bevarar den biologiska mångfalden. Det gäller framför allt 450 000 hektar naturbetesmarker. Idag behövs det ungefär en djurenhet, exempelvis en ko, per hektar för att bevara biologiskt mångfald och bördigt landskap.

I jordbrukslandskapet finns drygt hälften av alla kärlväxter och däggdjursarter i Sverige, samt ett 50-tal fågelarter. Många av våra insekter som humlor, bin och dagfjärilar, finns enbart i odlingslandskapet. En enda kvadratmeter hagmark kan rymma upp till 60 olika växter.

Till skillnad från djurhållning i många andra länder så har Sverige mycket vatten och en rik nederbörd. Det innebär att djuren inte tömmer vattenförråden i vårt land, utan lever på gräs som växer gott på regnvatten. Våra svenska betande djur konkurrerar alltså inte med människan om vattnet. En växtföljd med mycket vall, det vill säga gräs till foder, binder också mycket kol och är nödvändig för att hålla jorden bördig för odling av grödor som vi kan äta. Vallen minskar också läckage av nitrat och lustgas.

Ungefär 45 % av den svenska åkermarken är vall idag. I Norrland är 90 % av jordbruksmarken vall och bete. I Svealands respektive Götalands skogsbygder är andelen 60 respektive 50 %. Nötkreaturen och andra idisslare fyller en funktion då de kan utnyttja marker som inte är möjliga att odla och som annars inte skulle kunna användas för produktion av livsmedel.

Nötkreaturen och andra idisslares utsläpp av klimatgaser i samband med foderomvandlingen har gjort dem till syndabockar i klimatdiskussionen. Men att de, med hjälp av mikroorganismer i våmmen, kan omvandla gräs och klöver till högvärdigt protein, är samtidigt deras stora fördel. De behöver inte konkurrera med oss människor om föda som andra boskapsdjur gör vilka i huvudsak äter spannmål.

Källor:

Naturvårdsverket, Styr med sikte på miljömålen, 2015

Grön konkurrenskraft 2014, Jordbruksverket, LRF

Jordbruksverket, Jordbruksstatistisk årsbok 2014

Nötkött & klimat, Svenskt kött 2016

Value of Water, M. M. Mekonnen, A.Y. Hoekstra, UNESCO-IHE, 2010

Kommentera