7230

Sambandet mellan mjölk- och köttproduktion

Det finns en naturlig koppling mellan mjölk- och nötköttsproduktion. Och den är extra stark i Sverige.

För att en mjölkko ska ge mjölk måste hon föda en kalv varje år. De kalvar som inte blir nya mjölkkor föds upp till slakt. Även mjölkkorna slaktas när de har mjölkat klart efter i genomsnitt 5–6 år.

I Sverige dricker vi av mycket mjölk. Svenskarnas konsumtion av mjölk per person är bland de hösta i EU. Vi konsumerar också många andra mejeriprodukter, så som ost, smör och grädde. Vår höga mjölkkonsumtion gör att vi har goda möjligheter att producera ett både gott och klimatsmart nötkött. Då mjölkkorna producerar både kött och mjölk delas deras klimatpåverkan mellan mjölken och nötköttet.

Kött från mjölkkor och deras kalvar ger 35–50 procent lägre utsläpp av klimatgaser jämfört med specialiserad nötköttsproduktion. Orsaken är att mjölkkorna producerar både kött och mjölk och att deras klimatpåverkan fördelas mellan mjölken och nötköttet. Om djuren enbart används till köttproduktion får köttet bära alla växthusgasutsläpp under djurets livstid och klimatpåverkan för köttet blir således högre.

Man brukar räkna med att för varje liter mjölk som en ko producerar så produceras också 30 gram nötkött. Den svenska produktionen av nötkött var drygt 133 000 ton under 2015. Av detta kött kom omkring 65 procent från mjölkproduktionen. Sambandet mellan mjölk- och köttproduktionen är därför mycket starkt i Sverige vilket även leder till att en stor del av det svenska köttet har en lägre klimatpåverkan.

 

Källa:

Svenskt Kött (2016) Nötkött och klimat http://www.svensktkott.se/kontakt/bestall/notkott-och-klimat/

Livsmedelsverket (2013) Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/ovr296.html

Kommentera