Hållbar djurvälfärd

Ett hållbart samhälle och en hållbar djurhållning kan inte skapas utan att hänsyn tas till den globala utvecklingen. När världen krympt på grund av många och långa resor medför det en enorm spridningspotential där sjukdomar inte accepterar de barriärer som nationer eller ens kontinenter utgör utan mycket snabbt sprider sig över världen. Vi pratar dagligen om hur viktigt det är att ta ansvar för vår klimatpåverkan via utsläpp men hur ofta pratar vi om klimatförändringens påverkan på djurhälsan?

Som Sveriges största slakteriföretag är detta en kärnfråga för oss. En mycket viktig del i vårt CR-arbete tillsammans med klimatfrågor och frågor om socialt ansvar. Ett klimat med mer ojämnt fördelad nederbörd och extremt väder betyder mycket för både förekomst och spridning av olika djursjukdomar. Insekter, som ofta är smittspridare, till exempel mygg och knott påverkas av klimatförändringar. Ett exempel är djursjukdomen Blåtunga. Viruset sprids via svidknott och 2008 fick sjukdomen fäste i Sverige. Genom en omfattande vaccinering av nötkreatur och får kunde Sverige friförklaras från sjukdomen i december 2010. Schmallenbergviruset som också sprids med svidknott är ett annat exempel.

Översvämningar är en annan risk för spridning av smittsamma djursjukdomar. 2008 och 2011 skedde utbrott av mjältbrand hos djur i Sverige. Djuren fick troligen smittan genom att de utsatts för sporer i mark och vatten.

Världshälsoorganisationen (WHO) har identifierat vattenburen smitta som den allvarligaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning. Kraftig nederbörd kommer också att öka risken för avrinning från betesmark och stallgödslad mark vilket vid bevattning med förorenat vatten leder till ökad risk för spridning av olika farliga bakterier till frilandsodlade grönsaker (t ex salmonella och VTEC.)

Zoonoser är inte bara ett problem i utvecklingsländer, 75 procent av ”nya sjukdomar” i världen de senaste åren har varit sjukdomar hos djur som kan spridas till människor. Epidemierna av fågelinfluensa och svininfluensa är exempel på detta.

Ett annat hot är bakterier som blivit resistenta mot antibiotika. Vi har ännu så länge ett gott läge i Sverige med mycket låg användning av antibiotika hos djur men inte heller här spelar landsgränser någon roll.

För att nå en hållbar djurvälfärd måste vi fortsätta utveckla den svenska djuromsorgsmodellen med tydliga regler för uppfödare för att säkra djurhälsan och djurvälfärden. Allt för att skapa möjligheter för en förbättrad folkhälsa, både nationellt och globalt.

För HKScan betyder det att vi fortsätter ställa krav på våra djurleverantörer, att vi fortsätter att följa upp och kontrollera. Men också att vi deltar i forskningsprojekt och följer den globala utvecklingen av djurvälfärds och djurhälsofrågor. Det är här vi gör stor skillnad och kan påverka mycket. Vi har världens tuffaste djurskyddsbestämmelser, detta ger oss också världens friskaste djur och djur med en god tillväxt vilket bidrar till ett bättre resursutnyttjande. Den goda djurhälsan ger en bättre foderomvandlingsförmåga som i sin tur ger en lägre energiåtgång vilket är positivt för både miljön och klimatet.

Kommentera