Schysst kött i Almedalen

Många debatter och seminarier under veckan har handlat om det globala problemet med resistens mot antibiotika.
Det har varit allt från Dagens Medicin där professor Otto Cars berättade att sista registreringen av ett nytt antibiotikum skedde för nästan 30 år sedan. Det är svårt, tidsödande och kostsamt att hitta nya antibiotikum.

Generaldirektörerna för Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska anstalt berättade att enligt EU:s smittskyddsmyndighet ECDC orsakar antibiotikaresistensen varje år 25 000 dödsfall och över 1,5 miljarder euro i kostnader för sjukvård och produktionsbortfall.
Situationen är särskilt allvarlig eftersom antibiotika har blivit en nödvändig del av den moderna sjukvården. Många operationer går inte att göra utan antibiotika, det kan vara transplantationer av nya höftleder, svåra skador vid olyckor som inte går att behandla eller cancerbehandlingar.
Många vill och efterfrågar ett globalt samarbete med gemensam strategi likt den som finns för klimatfrågan.

EU kommissionen har tagit fram en handlingsplan mot den ökande risken för resistens. Den innehåller tolv åtgärder som EU-länderna ska genomföra och lyfter fram sju områden där insatser behövs allra mest:
• Se till att antibiotika används på rätt sätt, för både människor och djur
• Förebygga bakteriella infektioner och deras spridning
• Utveckla nya effektiva antibiotika eller andra behandlingsalternativ
• Samarbeta med internationella partner för att minska risken för antibiotikaresistens
• Förbättra övervakningen och tillsynen inom human- och veterinärmedicinen
• Främja forskning och innovation
• Förbättra kommunikation och utbildning
Det som kan hända är alltså att när vi behöver behandlas för en ”vanlig” infektion så finns inget läkemedel att använda som hjälper och därmed blir vanliga infektionssjukdomar som tex lunginflammation dödliga. Det finns ett klart samband mellan användningen av antibiotika och förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier hos livsmedelsproducerande djur.

Svenska Djurhälsovårdens redovisade på sitt seminarium om antibiotikaläget hos livsmedelsproducerande djur i olika länder. Det konstateras att Sverige tillsammans med övriga Nordiska länder (Island, Norge, Danmark och Finland) ligger på en alldeles egen nivå, långt under alla andra.
Friska djur behöver inte antibiotika och vår goda djurhållning möjliggör god hälsa hos djuren. Antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte förbjöds i Sverige redan 1986 medan EU följde efter först 2006.
I USA är det fortfarande tillåtet och där används 80% av all antibiotika till livsmedelsproducerande djur. I Sverige är den siffran 16% och av dessa är 9% till individuell behandling, dvs djuret har undersökts och fått en sjukdomsdiagnos av veterinär som sedan skrivit ut antibiotika. Sjuka djur ska naturligtvis få behandling!

När det gäller förekomst av MRSA (resistenta stafylokocker, ”sjukhussjukan”) så påvisades dessa hos 44% av grisarna i Danmark 2011 och 2012 hade det ökat till 77%. I fläskkött i butik påvisades MRSA i 10% av testade produkter.
Under 2011 hade vi i Sverige hittat MRSA hos 1 gris och hos 6 mjölkkor. Vi har med andra ord ännu ett gott läge i Sverige och hos de svenska djuren.

Vad kan vi då göra i Europa och resten av världen?
• Titta på hur vi lyckades i Sverige, ta efter det goda exemplet
• Välja antibiotika som inte används till människa
• Säkra all hygien, det är vanligare att människor smittar djuren än tvärtom
• Använda skyddskläder
• Se till så att veterinärer inte får extra betalt för att skriva ut antibiotika(det förekommer i tex både Holland och Belgien)
• Ändra uppfödningsmiljön så att antibiotika inte behövs i fodret eller vatten för att dölja brister i miljön

Vi har världens tuffaste djursskyddsbestämmelser!
Men detta ger oss också världens friskaste djur och djur med en god tillväxt vilket bidrar till ett bättre resursutnyttjande. Den goda djurhälsan ger en bättre foderomvandlingsförmåga som i sin tur ger en lägre energiåtgång vilket är positivt för både miljön och klimatet. Sverige redovisar bättre siffror för detta än t.ex. Tyskland, Nederländerna och Danmark.

Kommentera