Att vilja och att göra

Som produktchef på en Marknadsavdelning tar jag del av många undersökningar. Vi på Scan tittar mycket på vad konsumenten tycker är viktigt med mat, genom undersökningar digitalt. Vi har även gjort studier i butik där vi ser vad man verkligen handlar.

Det man säger och det man gör stämmer ofta inte helt överrens. Inget konstigt i det kan jag tycka. Men frågan är vad som blir min uppgift. Är det att underbygga ett beteende, det vi gör, eller är det att försöka skapa förutsättningar för att få göra och säga att gå ihop?

Vi på Scan ser, i våra enkäter, hur viktigt konsumenten tycker att det är med svenskt kött och god djuromsorg. Vi ser också att vi äter mer kött i år än förra året men all ökning kommer från importerat kött. Den där viljan jag har att äta svenskt kött försvinner någonstans mellan hemmet och butiken och är borta när jag sträcker handen mot hyllan.

Var tog den vägen? Viljan? Varför slår ”wow, vad billigt, den tar jag!” ofta igenom när vi går och handlar? Blir det där jag tycker är viktigt hemma oviktigt? Det tror inte jag, jag vill inte tro det. För det ger så stora konsekvenser för svenska företagare inom lantbruk.

Så här tänker jag; Jag gillar många saker med Sverige. Jag gillar vårt landskap och våra årstider. Jag gillar den omsorg vi visar djur och natur. Jag gillar det faktum att en gård i Sverige kan bestå av flera olika verksamheter. Jag gillar att vi har företagare på landsbygden, att det skapas arbetstillfällen på och runt en gård. Att en familj kan driva ett lantbruk som ett familjeföretag eller driva det i större skala. Mångfalden är det som berikar.

Vi är inte ett stort land, vi kommer aldrig att kunna skapa volymer av matvaror som står sig mot resten av världen. Volymen finns globalt men det svenska finns bara här, på våra gårdar. Det kan vi tänka på när vi sträcker oss mot butikshyllan och överväga, vill vi ha det kvar eller kvittar det?

Jag väljer att tro att vi vill ha det kvar.

2 kommentar på “Att vilja och att göra

  1. Scan måste börja kommunicera i termer av kundnytta istället för bara tjata om att köttet är svenskt.
    Vad innebär det egentligen för kunden att köttet är svenskt? Bättre smak? Bättre samvete när man vet att djuren har fötts upp på ett sjysst sätt? Säkrare produktion under högre hygienkrav?
    Fokusera på konkreta kundnyttor som differentierar och berör

    1. Hej,
      visst är det fantastiskt vad mycket konkreta bra saker det finns att berätta om svenskt kött! Vi på Scan har känt att det finns en kundnytta i att vi bara jobbar med svenskt kött. Om vi frågar vad som är viktigt med kött så är det just att det är svenskt som uttrycks som viktigt för våra konsumenter. Sen tycker jag att du har klockrena poänger, vi behöver beskriva konkret vad nyttan med svenskt kött innebär, just för att få kopplingen mellan vilja och göra. Det vi brottas med då är ju att hitta det som uppfattas som differentierande & samtidigt berörande. En enkel fakta som att våra svenska grisar får ha knorren kvar berör men ställer krav på att man får veta alternativet och det känns inte upplyftande att prata om i samband med mat & smak. Att prata svenskt ger möjlighet till egna associationer. Svenskt kött i butikshyllan är idag differentierande. Tack så mycket för bra återkoppling!

Kommentera